F-gasförordningen – vad är det?
F-gasförordningen reglerar användningen av fluorerade köldmedier inom EU.
Eftersom F-gaser är potenta växthusgaser har växthusgasutsläppen från F-gaser varit reglerade i EU sedan 2006. Tillsammans med koldioxid, metan och dikväveoxid, omfattas F-gaserna av Parisavtalet om klimatförändringar. Därmed även av EU:s klimatbidrag till Parisavtalet samt av EU:s klimatlag med dess mål för klimatutsläpp.
Här kan du läsa mer om f-gaser i vår informationsfolder
Syntetiska köldmedier vi bör fasa ut
Den här gruppen av köldmedier har både påverkan på ozonskikt och växthuseffekt i olika grad och kan delas in i två olika grupper:
- Ozonpåverkande
- Växthuspåverkande
Respektive grupp kan i sig delas in i undergrupper, beroende på kemisk sammansättning av fluor, kol och väte.
Ozonpåverkande köldmedier är idag inte vanligt förekommande i kyl- och värmepumputrustningar. Den typen av köldmedier började fasas ut i slutet av 1980-talet och ersattes då i hög grad av gaser som påverkar växthuseffekten, det vi i vardagstal nu benämner F-gaser.
De tidiga köldmedierna i gruppen växthuspåverkande, kännetecknas av mycket hög påverkan på växthuseffekten.
Naturliga köldmedier
Som naturliga köldmedier räknas koldioxid (CO2), ammoniak (NH3) och olika typer av kolväten (HC) som propan, propen med flera. Gemensamt för dessa är att de generellt har mycket låg påverkan på växthuseffekten mätt i så kallat GWP-värde.
Exempel:
- Koldioxid (CO2) GWP = 1
- Ammoniak (NH3) GWP = 0
- Propan (HC) GWP = 3
Dessa har inte heller påverkan på ozonskikt i det som benämns ODP-värde. Ur det här perspektivet så säger vi i dag att detta är våra ”miljövänliga köldmedier”. Dessa köldmedier kännetecknas av olika egenskaper;
- Koldioxid (CO2) Höga arbetstryck
- Ammoniak (NH3) Giftigt
- Propan (HC) Brandfarligt